Jag sitter i soffan efter middagen och rummet tystnar. Det finns inget jag absolut måste göra just nu. Inom trettio sekunder börjar en tydlig ilning av obehag i smalbenen och bröstet. Jag sträcker mig efter telefonen, öppnar en app, kollar flygbiljetter, reser mig upp för att få ordning på en bokhylla och kartlägger mentalt projekt för de kommande sex månaderna.
De flesta av oss föreställer sig flyktresponsen som att spurta bort från en skällande hund eller fly från ett brinnande hus. Men i det moderna vardagslivet ser flykten sällan ut som att springa med benen.
Den ser ut som ständig rörelse. Den ser ut som att fylla kalendern tills inte en enda kväll står tom, som att påbörja fem nya hobbyer innan en enda är avslutad, eller som att stanna kvar uppe i huvudet och planera framtiden – så att du aldrig behöver känna den stilla verkligheten av just den här eftermiddagen.
Flyktresponsen är en anpassad överlevnadsvana, formad för att springa ifrån emotionellt obehag. När du förstår vad du egentligen flyr ifrån, kan du till slut ge dig själv tillåtelse att sluta springa.


Loading discussion…